Frihetism

Jag funderar på att bilda en helt egen religion. Med gudar som energikällor.

Dock tänkte jag sno massa gudar från hinduismen, mest för att dom är fina. Sen har jag faktiskt ett himla fint halsband med massa gudar på, som jag tänkte utgå från.

Jag kommer försöka att alltid bära med mig halsbandet, och döpa dom olika gudarna som ska ha speciella krafter. Sen ska jag tillbe dom när jag känner det behovet. Inga speciella böner som ska läsas utan det ska bli rakt på sak utan trams:
"Hej guden Rut, ge mig sol, okej?"

Detta ska bli min nya "ism". Den är mycket enklare än Dan Bäckmans Bäckism (det omvända, oväntade och absolut absurdaste).

Detta ska vara en ism som tillåter en att göra vad man vill - när man vill. Med en liten knuff i ryggen från gudarna.

Ismen lägger sin grund på fri vilja.

Gör plats för Frihetismen!

Mitt första hångel

Det var två år sen nu. Eller ja, om två dagar var det två år sen som jag hånglade med en tjej för första gången. Kanske mitt livs bästa ögonblick? Här kommer en liten hemlighet: Vet du att jag drömde om dig säkert en vecka i streck efter det?

Kanske vi borde göra valborgs till våran två års dag Maria? Du är trotts allt en av mitt livs störta kärlekar.

Flytta hem nu!

En modern tolkning av Bröderna Lejonhjärta

Halleluja-mannen / Frälsaren

Jag måste verkligen börja lära mig att tala ordentligt. Jag låter som... ja herre Gud, hör själva:

identitetskris

På kvällarna leker jag superhjälte.

Varför ska det vara så svårt?!

När man står där och har betalat 15 kronor för ett take away kaffe, så skyndar dom att sätta på locket så man inte ska se att kaffet bara fyller halva koppen. Vad är det för stil egentligen? Det finns ju plats kvar, så varför inte fylla koppen helt?
Men då står man där, tittar på medan maskinen kissar i koppen, man ger pengarna, man gör sig längre för att tjuvkika om kanske denna gång är en lyckans dag och koppen fylls? -Men icket! Sen håller man plötsligt koppen och hör "Hejdå!". Då är det bara att vända sig om och gå där ifrån, femton kronor fattigare.

När jag stod där idag, och tittade på maskinen som lättade på trycket, försökte jag formulera en fras som inte skulle låta för otrevlig, men inte heller för trevlig. "Fyll koppen tack -Varför fyller du inte koppen? - Det finns ju plats kvar, varför inte fylla? - Ursäkta, jag har inte betalat för en Halv kopp kaffe, fyll den för fan!"

Jag stod länge och min mun tvekade, samtidigt som mina ögon vandrade mellan Emma och hennes halvtomma kopp och maskinen. Tillslut frågade jag: "Vad skulle det kosta om man skulle ta den där större koppen?" Sedan fyllde Stina i, och tillsammans frågade vi ut den övertrevliga damen bakom disken. Hon måste vara utbildad samtalsämnesbytare, för hon lyckades distrahera oss genom gå direkt till våran svaga punkt: "Vilka trendiga solglasögon ni har!"

Det slutade med att vi gick alla tre i våra röda bågar, med varsin halvtom kopp kaffe, satte oss i solen och svor åt damen.
En dag ska jag få en hel kopp kaffe därifrån. En riktigt vacker dag.

Brinna upp eller brinna ner?

Inatt drömde jag att min morfar (som egentligen varit död sen några år tillbaka) precis hade dött. Han lades i ett gitarrfodral. Jag tog på mig uppgiften att ge honom en slags "vila i frid-cermoni" som innebar att jag var själv med honom i ett stort, kalt rum. Jag placerade gitarrfodralet med innehållande morfar i mitten av rummet. Men det låg aldrig riktigt rätt, så jag flyttade omkring fodralet: lite åt höger, lite åt vänster, lite åt höger, lite åt vänster - tills det känndes bra och det känndes som att fodralet och kroppen låg precis rätt. Sedan ställde jag en slags bägare/timglas på fodralet och jag pillade med den här manicken väldigt länge. Det var som att det var några slags ritualer som behövde göras. Tillslut lyfte jag bort ett lock från en liten behållare som var högst upp på manicken, och där inne var det mjölk. Precis när jag tänkte tända eld på mjölken, vilket skulle innebära att hela manicken, fodralet, kroppen, rummet skulle brinna upp, så kom jag på mig själv där jag stod med tändstickan i handen. "Men det här ska ju kanske inte just jag göra?" tänkte jag.

Sen vaknade jag.

Lovtal

Kära dator, du har nu lämnat mig i stor sorg och saknad. Du har alltid funnits där för mig när jag har kännt mig ensam. Du har hållt mig sysselsatt genom många härliga år. Du var hoppet i min vardag. Du var solskenet i min själ. Du var min bästa vän.
Kära dator, efter ditt svek har jag nu ersatt dig med en ung och fräsch, och framförallt snabb dator som jag kan bära med mig vart jag än går. Men en sak ska du veta, den kommer aldrig fylla det tomrum du lämnade i mitt hjärta.
Du var mitt allt.

Hårgudinna

Svenskalektionen gick ut på att skriva ett lovtal. Vi tränar retorik, konsten att kunna utrycka sig väl.
Efter att jag hjälpt Chrisse sätta upp håret i en knut och visade sedan på mig själv hur man gör, så sa han:
"Herre Gud, jag älskar verkligen ditt hår... Jag kanske ska skriva ett lovtal till dig. Min hårgudinna! Ditt eldröda hår är som isen i saften, som det varma i kaffet. Du är som snabba fingrar från månen..."

Sen hann han inge längre, för jag bröt ihop av skratt. Det kanske är jag som borde skriva ett lovtal honom:
"Misse! Du förgyller min långa skolvardag med dina konstiga utlåtande och långa hår, tighta jeans och trasiga boots..." Herre Gud Misse, du behöver verkligen köpa nya boots!!

drömtydning

RESA: Att drömma att man beger sig ut på betyder att man strävar mot nya mål, att man vill förändra sin tillvaro.
RAKNING, Raka sig själv: förtal

-Vad menas med förtal? (förvirrad)

källa: drömtydning

Ångest!

Inatt drömde jag att jag rakade av mig håret!
Släppte ner hårtuss efter hårtuss på golvet. Rakhyveln rev mot hårbotten och jag blev flintskallig och fulast i stan.

ändå mest värt?

Grattis till mamma som fyller år idag!
Som present köppte hon en 46" tv till sig själv. GÖTT!

Promenad på idrotten:

-Vi öppnade dörren, promenerade till närmsta bänk, satte oss ner, och där stannade vi.
-Läraren kom ut, kastade onda ögat på oss, vände sig om och marcherade in.
-Vi satt kvar, stirrade in i solen, förstörde några lungor, åt socker och pratade mat.
-Läraren bankade på fönstret, mimade hårda ord, pekade bortåt, stirrade och stod kvar.
-Vi reste oss, promenerade till nästa bänk, satte oss ner, och där stannade vi.

Ester är kända för höga betyg i idrott.

"Kaffe i solen, det är inte varje dag. Vilken lyx." sa Viktor och dök åter igen ner i koppen.

Jag drack det godaste kaffet på länge idag. Det var sådär gott så man tänkte "Herre Gud vad gott kaffe!!" för varje klunk. Till och med så man var tvungen att låta dom orden komma ur munnen sådär varannan klunk. Det var verkligen ett gott kaffe.

bad news

Jag har hört att du är ledsen. - Jag är ledsen med dig.

flitiga elever

I datasalen sitter folk och spelar quake 3 istället för att göra diverse skolarbeten. "Jag borde plugga nu" säger hon kryssar pang pang spelet. "Eller... jag tror jag ska spela Quake istället" säger hon med ganska malling ton i rösten. Ida förvandlades från toppelev till spelberoende på två minuter.

Själv spelar jag tigers kyckligstuds. SÅ värt!

Onödiga tankar förstoras

När jag vaknade i morse var jag fylld av obehag. Nattens dröm hade satt sina spår. En sån där riktigt jobbig dröm klöste mig inombords.
Efter att ha tänkt igenom drömmen några varv med handen i mitt ruffsiga hår drog jag en slutsats. Jag försökte alltså tyda min egna dröm: Nu är det dags att lämna allt gammalt bakom mig, och fortsätta min resa utan att behöva vända mig om.
- Det känns bra. Kanske jag slutar plågas av dom här drömmarna nu.

Eller som Pumbaa säger att Timon säger: "Lämna ditt bakomfluta framfördig."
Ja menar, varför inte citera dom största tänkarna ivärlden?
"Hakuna matata, inga bekymmer."

puss

mest värt

Knäckebröd är väldigt underskattat. Jag knaprade i mig en hel sån här rund, stor platta idag. Det var gott. Riktigt gott. Jag blev mätt. Riktigt mätt. Ät mer knäckebröd!

superhjältarnas firmafest

Jag måste verkligen börja ta med mig systemkameran på fester oftare, vilken hit!

konsten att sluta röka

Min mamma har varit rökare i för många år nu och efter att ha försökt sluta ett flertal gånger så vände hon sig till smartcig.se.
Hon har nu fått hem ett paket med plastcigg som fungerar liknande en vattenpipa. Så finns det olika blöta filter med olika doser av nikotin. Hon satte i ett filter utan nikotin och sa att jag fick låna den. Det är skitcoolt, skitfränt, skitfashinerande, och skitkul!!

Den är alltså av plast, men när man drar in så börjar den glöda, och sen blåser man ut vattenånga. Det luktar ingenting, det är inte skadligt för kroppen och det är som sagt skitkul. Kan det bli bättre?
Nu önskar jag all lycka i världen till mamma att detta ska hjälpa henne att sluta röka. Jag vet att du kan mamma, jag hejjar på dig! Puss.

Nu tänker du: "What?!?!?!?!? How?!!!!"
Låt mig demonstrera:















Och svårare än så behöver det inte vara. smartcig.se

inte som att skrapa på triss

Susanna a e., säger:
men du föll, skapade knäna lite, lät någon plåstra om dig och du kännde kanske att "hjälp, det kan göra ont men ändå så skönt"

-Varför vet alltid ens vänner vad dom ska säga? Jag älskar Sussi för att hon alltid lyckas vända på allting. Hon vänder upp och ner på min värld godhjärtat och det behöver jag. Någon som ruffsar till mitt hår, och kanske smyger in en fläta då och då.
Här har ni henne - Världens bästa Sussi.

"Jag har hört att han är singel"

Go veg
Emma ringer mig och säger att jag ska komma och luncha med henne. Eftersom jag nu ändå inte hade något bättre för mig så tänkte jag att det var en bra idé. Vi skiter i hela matkön för att gå till veg-käket (det lönar sig alltid att vara vegetarian), men sen när vi satt oss ner tittar vi bara på våra tallrikar. Det såg ju faktiskt ganska gott ut, men ingen av oss rörde maten. Eftersom jag åt frukost medan jag skrev föregående inlägg så var jag väldigt mätt och hela besöket i matsalen känndes nu ganska onödigt.

Flirten
Vi begav oss in mot centrum istället och hamnar på Roasters med sällskap. När jag sedan går förbi kassan säger mannen där bakom "hejdå!", men jag skulle ju inte gå, så för att förhindra pinsamt läge så svarar jag "jag återkommer." Sen när jag går förbi igen så var han borta - Skönt, ingen pinsamhet här. Sen ska jag hämta mig en påtår och ett glas vatten åt Emma, så står han där igen. Jag frågar hur man gör med kranen till vattnet, men han svarar "Men nej, du får inte ta vatten." Jag lyckas få vattnet att rinna, och han slår till min hand som jag håller på kranen så att den släpper. Jag skrattar till och lyckas tillslut fylla glaset. Han ler.

När jag sen går förbi kassan igen för att gå till lektionen i kyrkan, så kollar jag på honom och säger "Hejdå." för att markera att Nu går jag. Vad får jag tillbaka om inte världens flirt?! Han blinkade med ögat sådär flirtigt och läskigt -"plask". När Emma säger hejdå blänger han bara på henne och gjorde sitt medelande tydligt.

Jag ska SÅ gå dit snart igen, så ska Jag blinka åt honom! För att se om han kommer ihåg. Ändå värt.
Undrar hur detta kommer sluta? Gratis kaffe kanske?

Förtvivelse
Hursomhelst.
Jag går mot kyrkan, öppnar dörren - men ingen där! Jag ringer Ida och hon berättar att kören var inställd och idottslektionen var i full gång. -HELVETE!
Jag ringer Emma och skriker henne i örat. Hon skriker med mig. Tanter kollar på mig med förakt, och jag fortsätter skrika och svära.
Jag hade verkligen kunnat sova HELA dagen! Hela!!

SKIT NER DIG GUD!!

otroligt irriterande

Kliver upp klockan 8:50, 20 minuter senare än planerat för att hinna duscha. Men jag tänker att jag ska nog hinna duscha ändå. 9:50 går jag på fortfarande tom mage ut genom dörren, fem minuter senare än planerat. 9:55 står jag öga mot öga med dörren där lektionen borde pågå, men där möter jag en lapp - "Livskunskap 9:50, Lektionen är inställd pga sjukdom."
Jag vandrar hem surt och tanken att jag hade kunnat sova istället piskar mig i ansiktet. Nästa lektion börjar inte för ens klockan 13:00 och då ska vi vara i kyrkan och sjunga. Jag blev måttligt bitter och överväger nu att strunta i det med. Skit ner dig Gud!

Virginia Woolf

Nu har jag varit sjuk i kanske lite för länge. Min förkylning har övergått till torrhosta. Det gör verkligen skitont att hosta, men man liksom måste ändå. Det kommer en killande känsla ibland, helst när det är som mest opassande, och då måste man ge upp och låta kroppen hosta. Hosta sådär så det river. Hårt, högt och vasst. -Det är dock aldrig värt det.

Idag satt jag och vred mig bland publiken vid scen 2 på Norrbottensteatern i hopp om att kväva hostan. Men nej. Där kom den. Flera gånger. Arga blickar slängdes som stenar på mig, och skådespelarna höjde rösten och gav mig ett dolt men tydligt meddelande i tonläget; "Jag försöker agera här. Snälla håll käften eller dö. Tack."
Förlåt mig, alla som befann sig på torsdagsföreställningen klockan 19:oo-22:10, -förlåt.

För övrigt var det en riktigt märklig men bra föreställning må jag säga. Rått och äkta. Det känndes som att skådespelarna var födda till dessa roller. Verkligen unikt. Vem är rädd för Virginia Woolf?

Åldern är bara en siffra har jag hört

"Det ända som kan vara bra med äldre killar är väl att det är ganska praktiskt om dom har körkort, annars spelar det ingen roll.
Det känns nästan som att yngre killar är typ snällare.
Liksom mer... oförstörda."

När förstörs man egentligen?

Underskattat

Munspel är verkligen underskattat.
Vi ska spela denna låt i skolan (The Hollies - He aint heavy, he is my brother) och jag har just suttit och lärt mig munspelet till den. Det är ju verkligen ett skitroligt instrument. -Och snyggt!

Lite handikappad

Jag känner mig lite bortblåst fortfarande. Trotts denna vackra pärla framför mig. En ny dator! Ja menar, vem blir inte glad av att titta på sin nya dator?
Men grejen är den, att jag har förlorat så mycket bra saker min gamla dator hade. Photoshop till exempel. Vad fan gör jag nu? Jag har inget redigeringsprogram... -tipps någon?

Jag tänkte citera en av våra låtar här, men det kanske inte är så himla häftigt?

Appropå spelningen den 4'e april. Då spelade jag munspel live för första gången! Det var spännande. Vi spelade även våran absolut första låt, som vi skrev tillsammas för 3 år sedan. -Ge mig ett svar. Det var tydligen en hit.
foto: ILA

han var min bäste vän

Jag har fått höra att han säger "Tina är min kompis." Jag har till och med lyckats få höra det med mina egna öron. Men när jag säger "Hej Emil, kompis!" så bara blänger han på mig. En sån där "Oj shit, hon pratar med mig! Vad ska jag säga? Nä jag säger inget så ser hon mig inte." -blick, ganska tom. Men det gör inget. En vacker dag ska jag få honom att prata med mig. Men inte idag.
Vi har en speciell relation. Han törs inte prata med mig, han törs inte krama mig, han törs knappt titta på mig, men vi är ändå bästa vänner. Skönast så, visst Emil?

foto: ILA

















Emil är alltså Emmas systers son. Han är även vårat största fan. På våra spelningar är han på plats med gitarren, gärna längst fram. Men när vi spelade den 4'e april på kulturens hus, märkte jag att han hade bytt från akustiskt gitarr till elgitarr. Har hört att han börjat skrika väldigt mycket också.
Metal var tydligen mycket häftigare.

besvikelsen

Hårddisken från min gamla dator lever ännu och jag har ett flera timmars jobb framför mig att sitta och låsa upp alla filer i den. Jag kollade med musik-mappen och det gick utmärkt. Så all min musik finns kvar. Skönt! Ska bara ta mig tid att låsa upp allt.
Då tänkte jag att går det att låsa upp musiken, då går det ju lätt att låsa upp bilderna med. Vilken tur jag har! Men denna blanka skärm piskade mig i ansiktet och sa att jag inte har behörighet för att öppna bild-filerna.
Nu vet jag inte hur jag ska göra och jag får lite smått panik. Alla gamla bilder är kanske förlorade. Hela mitt liv fanns dokumenterat, men nu är det kanske oåtkomligt? Varför? SÅ nära men ändå så Jävla långt borta. Helvete!!














Förresten var det inbyggd webbcam i denna apparat. Värt.

återuppståndelsen

Jag har varit utan dator och internet i ungefär två veckor nu. Det kanske inte låter som en speciellt lång tid, men det har verkligen kännts som en evighet. Jag har aldrig kännt mig mer ensam. Verkligen utfryst från omvärlden. Denna bittra verklighet fick mig att börja göra massa märkliga saker för att hålla mig sysselsatt. Jag har till och med pluggat!

Men nu är jag tillbaka där jag ska vara. Med en ny och fräsh dator som förhoppningsvis står på min sida.

Pass opp!